Den här helgen är det dags för Hässelbyloppet, det som har fått Sven att hålla igång med träningen så idogt. Jag följde med för att heja tillsammans med min bästis Ingela. Förra gången vi var ute på hejarstråk var under Jubileumsmaran 2012. Vi blev mycket populära då så varför förstöra ett vinnande koncept?
Trots att jag bott i Hässelby är jag helt lost. Det kan ju bero på att jag flyttade därifrån när jag var 4 år och sedan aldrig satt min fot där igen. Vi hade tänkt att parkera i Råcksta och ta tunnelbanan ifall det var svårt med parkering, men Sven missade avfarten. Men vi hittade en bra plats.
Det var bara att följa efter alla människor i spandex så kom man fram till startfältet. Vi var ju lite tidigare för att vara säkra på att hinna fram i tid.
Där strålade vi samman med Anne, som också skulle springa. Och så tog jag före-bilderna som sig bör.
För att jag skulle komma ihåg Svens startnummer förevigade jag även det. Man är väl modern 🙂
Sen skiljdes vi åt utan att bestämma den viktiga lilla detaljen: Var skulle vi träffas efter loppet? Ingela och jag gick bort till starten och fick se 4 starter innan de kom iväg. Det var 10 minuter mellan starterna så det var ju lite tid att slå ihjäl!
Alla var så trevliga och log emot oss, och som vanligt tog det ett tag innan vi kom på att anledningen till detta satt på våra huvuden. Sen var det till slut då äntligen dags för Sven, Magnus och Annes starter.
Eftersom loppet bara är en mil, så var det ju ingen idé att flänga runt och heja överallt utan vi drog oss bort mot målet. Karta hade vi ju.
Vi hamnade nedanför Hässelby Gårdsskolan. Hur långt från mål vi stod vet jag inte riktigt för en funktionär som stod på andra sidan stigen peppade folk som sprang förbi. Första gången sa han att det var 1500 meter kvar, sedan krympte det till 1300 meter och sen till ”bara en kilometer kvar” tills han till slut ropade att folk var nästan framme.
Det var inte lika mycket folk som på Stockholm Maraton. Det var nästan så att man inte märkte att det gick ett lopp alls.
Det gällde att sysselsätta sig i solen där vi stod. Det skulle ju dröja tills de kom förbi så vi kunde heja.
Ingela hann till och med utöva sin auktoritet mot ett gäng snorungar som höll på och knuffade ut varandra framför löparna som sprang förbi, samt var i vägen rent allmänt. Undrar om hon tänkte på hur fånig hon såg ut när hon stod där med sina studsande antenner?
Och sen bara, hoppsan, så kom Sven och Magnus. Hade jag inte varit så blixtsnabb med kameran så hade jag aldrig fått ett enda kort. Nu hann jag ta ett dåligt åtminstone!
Visa av vårt misstag stod vi sedan och stirrade mot löparna. Anne hade startat 10 minuter senare så när det gått 5 minuter tittade vi på varenda tjej som kom springandes. Och där kom hon! Men sammanbiten som få. Inte ens en liten vinkning som belöning för att vi stod där så troget!
Och då kunde vi ta vårt pick och pack och gå mot mål. Det var då vi kom på att vi inte hade bestämt mötesplats. Men vi gick till stället vi hade samlats på tidigare och dit kom Anne, men vi fick vänta ytterligare en halvtimme på herrarna som förgäves hade försökt få se när Anne gick i mål (och som dessutom inte hade sina telefoner påslagna). Till sist var vi samlade.
Vi hade bestämt oss för att åka hem till oss efteråt och ta ett sista bad i poolen för säsongen. Det var långa bilköer hem men kl 3 var vi hemma igen i Segeltorp.
Magnus var först i, tätt följd av oss andra, och sen bara låg vi där och njöt! Ingela och jag låg kvar medans de andra åkte och köpte pizza.
Sedan var det äntligen dags för mat. Ingela och jag hade inte ätit sedan frukost. Sven och Magnus hade ju fått både bulle och banan. Men det var inga problem att klämma i sig en pizza, för det var vi värda.
Vid halv 6 när de gick hem efter att vi fikat, var jag tvungen att gå och vila mig en stund. Det är jobbigt att heja i Hässelbyloppet!
Och har man lärt sig något idag då? Ja, det ska väl vara att om folk gick omkring lite oftare med fjantiga antenner på skallen så skulle världen bli så mycket trevligare. Vi fick så mycket leenden idag så det räcker resten av året!